I skapelsens begynnelse levde Gud och människan i harmoni genom glädje, kärlek och gemenskap. Gud hade skapat människan till sin avbild och därmed hade människan fått en nära relation till Gud. Vi hade en högre position än alla djuren och än alla änglar. Vi var lika Gud, vi var hans barn.

Som vi vet så vände sig människan bort ifrån Gud. Synden kom in och vi förlorade den ställning vi hade som Guds barn. Människan hamnade i mörkret och var lämnad åt sitt eget öde. Men det slutade inte där.

Gud som är full av nåd, barmhärtighet och kärlek hade en plan. Hans plan var att få tillbaka sin familj.

”Då sade Herren Gud till ormen: ”Eftersom du gjort detta, ska du vara förbannad bland alla boskapsdjur och vilda djur. På din buk ska du gå, och jord ska du äta så länge du lever. Jag ska sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din avkomma och hennes avkomma. Han ska krossa ditt huvud och du ska hugga honom i hälen” (1 Mos 3:14-15).

Direkt efter fallet säger Gud till ormen som förledde människan till fallet att det ska bli fiendskap mellan ormens avkomma och kvinnans. Ormen är en bild på den onde, djävulen. Kvinnans avkomma är ej Kain eller Abel utan den avkomma som talas om är den utlovade Messias, Jesus Kristus. Redan efter det 3:e kapitlet i Bibeln så utlovar Gud en räddning. Ormens huvud skulle krossas och ormen skulle hugga kvinnans avkomma i hälen. Jesus blev piskad, misshandlad och till sist korsfäst, han blev ”huggen i hälen” men när foten stampades ned krossades den ondes huvud (makt) genom att Jesus dog för våra synder och uppstod för vår rättfärdighet.

”Detta är berättelsen om Jesus Kristus, Davids son, Abrahams son” (Matt 1:1).

Temat fortsätter. När Matteus skriver sitt evangelium om Jesus inleder han med att poängtera Jesus släktled på grund av de profetior som Gud har uttalat i skriften om den utlovade Messias, räddaren som är kvinnans avkomma. (Ni kan läsa hela släkttavlan i Mattesusevangeliets första kapitel.)

Matteus poängterar att Jesus är släkt med Abraham, han till och med kallar Jesus för ”Abrahams son”. Abraham blev utvald av Gud att lämna sitt fars hus och sitt land för att bege sig till ett land som Gud hade valt till honom. Guds syfte var att Abraham skulle bilda ett nytt folk som var ett folk avskilt för Gud. Detta skulle förbereda den utlovade Messias ankomst. Som vi vet hade Abraham och hans fru Sarah svårt att få barn då de var gamla. Det är en fördel att få barn om man ska bli ett nytt folk. Gud talar till Abraham och ger honom löften.

”I din avkomma skall alla jordens folk bli välsignade, därför att du lyssnade till min röst” (1 mos 22:18).

Abraham fick sin utlovade son Isak. För Abraham var Isak den direkta uppfyllelsen av löften. Men Isak har inte blivit till en välsignelse för alla jordens folk. Gud pekar på någon annan. Han pekar framåt och talar om den som skulle komma, den utlovade Messias, Jesus Kristus. Kvinnans avkomma, nu Abrahams avkomma.

Paulus säger i Galaterbrevet 3:16 så här:

”Nu gavs löftena till Abraham och hans avkomma. Det står inte: “och dina avkomlingar”, som när det gäller många, utan som när det gäller en enda: och din avkomma, som är Kristus.”

Matteus kallar även Jesus för Davids son. Kung David en av de största personerna i gamla testamentet fick också en profetia av Gud.

”När din tid är slut och du vilar hos dina fäder ska jag efter dig upphöja din avkomling som ska utgå ur ditt liv, och jag ska befästa hans kungadöme. Han ska bygga ett hus åt mitt namn, och jag ska befästa hans kungatron för evigt. Jag ska vara hans far och han ska vara min son…” (2 sam 7:12-13)

Kung David son här handlade om Kung Salomo som fick bygga templet i Jerusalem. Men Gud hade sagt att Davids son (avkomma) skulle ha ett evigt rike. Salomo dog och kungariket fick ett slut så småningom. Gud talar återigen om den utlovade Messias som skulle komma, Jesus Kristus. Hans rike är ett evigt rike och har inget slut (Dan 6:26). Gud säger också till David att Gud skall vara far till hans son (avkomma) och att hans avkomma ska vara Guds son. Salomo var sannerligen inte Guds son. Jesus Kristus den utlovade Messias blev bevisas vara Guds son i ord, gärning och inte minst hans uppståndelse ifrån de döda.

Guds plan börjar gå i fullbordan. Hans plan att få tillbaka sin familj. Kvinnans avkomma, Abrahams avkomma och Davids avkomma kom till oss.

”Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma in i världen. Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte.  Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom. Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja, utan av Gud.” (Joh 1:9-13)

De som tog emot Jesus fick rätten att bli Guds barn igen. Gud får tillbaka sin förlorade familj. På samma sätt som människan valde att gå bort ifrån Gud så har Gud nu gett oss en chans att få komma tillbaka till honom genom att välja, ta emot Jesus. Lagen, profeterna och psalmerna, alla böckerna från gamla testamentet har talat på ett eller annat sätt om denna utlovade Messias. När vi tror på Guds son och får vi vår syndiga natur som vi ärvt utbytt och all synd som vi själva begår och har begått får vi förlåtelse för. Vi får bli Guds familj igen.

Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner.  Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: “Abba!^[a] Fader!” (Rom 8:14-15)

Aposteln Paulus talar om att vi har blivit adopterade till Guds söner och döttrar. Det grekiska ordet för ”barnaskapet” i denna vers är adoption. Jag citerar den stora StudieBibelns kommentar.

”Det bakomliggande ordet här är adoption… Det var vanligt med adoption bland greker och romar. Den adopterade sonen garanterades alla den naturlige sonens privilegier, inklusive arvsrätten. Kristna är adopterade av nåd; Kristus är dock Guds naturlige Son”

Paulus skriver även om adoptionen i hans brev till Galaterna.

”Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,  för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt” (Gal 4:4-5).

”söners rätt” är i denna vers samma grekiska ord för adoption som Paulus använder i Rom 8:14-15.

Underbart att få har blivit adopterad in i Guds familj igen. Men varför vill jag poängtera att vi blir adopterade in i familjen? Ibland hör man Kristna säga att vi är alla Guds barn. Vilken är både rätt och fel. Fel i detta sammanhang då Bibeln tydligt har visat att vi hade den ställningen men att vi förlorade den genom fallet och att vi är i behov av upprättelse och förlåtelse. Detta är vad Jesu försoningsverks på golgata kors handlar om, upprättelse är nu möjlig för de som tror och tar emot budskapet om Jesus. Då av nåd får vi återigen den ställning vi hade innan fallet, vi får bli Guds barn igen men som genom adoption.

/Från söndagens predikan 9/11-21